Tavira - tillbaka i Portugal
Att passera gränsen till Portugal kändes speciellt. Allt var så välbekant. De små vita gatstenarna på trottoarerna. Naturen. Många av produkterna i matvarubutiken. Det var riktigt roligt att handla mat.
När vi kom till Tavira, fick vi ingen plats på campingen som ligger strax utanför staden. Vi hade hört om problemen att hitta plats i Algarve. Utan större förhoppning att få plats körde vi närmare staden. Där var det inga problem. "Chefen själv" visade - med stolthet och stort ordflöde - oss runt och vi kunde välja bland flera platser. Campingen är lite annorlunda eftersom den är stängd på sommaren. Anledningen till det är att platsen är sommarviste för polisens personal. Vi fick en mysig plats och vi trivdes hur bra som helst.
Vi blev förälskade i Tavira. Det är en av Portugals äldsta städer och ligger inte direkt vid stranden. Det är en fördel med det. Exploateringen som sker vid kusten, med skyskrapor och bebyggelse nära stränderna finns inte här.
Ska man till stranden får man förflytta sig några kilometer eller ta båten till Isla da Tavira som är den långsträckta stranden i området.
Dagen efter vår ankomst fick vi svenska grannar. Jättetrevliga och tillgängliga personer som vi kom att umgås med en hel del. De hade varit i Tavira med omnejd många gånger tidigare och visade oss runt.
Vi trivdes så bra på vår camping, att vi efter två veckor bestämde oss för att stanna ytterligare en vecka. Vädret var perfekt på dagarna, men riktigt kallt på nätterna. Vi hade runt 1 grad vid flera tillfällen. Ett par dagar med sämre väder inklusive ett rejält ösregn och åska ingick också.
Nu känner vi oss klara med Tavira och drar vidare senare i veckan.
Här är alla bilder från Tavira: