top of page
  • Skribentens bildSören

Parco Maremma - vi kom för sent

Efter en vecka i hjärtat av Toscana med Montalchino som ett crescendo, behövde vi något mer stillsamt. Lite friluftsliv hägrade. Efter lite letande fann vi en regional park vid havet - Parco Maremma - söder om Grosetto.


En relativt nyrenoverad ställplats tog emot oss. I princip tom. Vi var helt på det klara med att säsongen var över och därför var vi inte helt förvånade över den öde platsen. Vi hade bespetsat oss på en fin och minnesvärd cykeltur och vandring i Parco Maremma och bekymrade oss inte nämnvärt om icke befintliga grannar på ställplatsen.


För att få röra sig i parken hade vi tagit reda på att man måste lösa biljetter. Vi bestämde oss för att åka och köpa följande morgon.


Förväntansfulla cyklade vi iväg till biljettkiosken, men möttes dock av en stängd och tillbommad biljettlucka. Besvikelsen var stor. I synnerhet för den ena halvan av vårt team som hade förväntat sig att få en "glutt" av hur de italienska "cowboysarna", Il Butteri, framlever sitt liv där i reservatet. Men, skam den som ger sig! Vi vände våra cyklar och satte av mot parken utan biljetter och utan större förväntningar... för att finna stängda grindar. Ännu en besvikelse och ett stort minus för den här platsen. Är det möjligt att vara så dålig på att informera i dessa tider? Världen är full av möjligheter att marknadsföra och informera sin omgivning om sakernas tillstånd. Vi anser oss vara ganska duktiga på att förbereda oss och samla information innan vi tar oss till en ny plats. Att inte informera får konsekvenser. Istället för två glada svenska turister fick Parco Maremma två griniga svenska turister som skriver tjurigt om deras upplevelser i samband med besök i deras - förmodligen - fantastiska naturreservat.



Besvikna trotsade vi förutsättningarna och cyklade mot havet i stället. Det gick utmärkt! Vi kunde ta oss hela vägen runt berget och ner till en härlig strand.



Här såg vi fler än tre människor på samma gång. Till havet söker sig de flesta turister och italienarna själva. Vi hittade till och med en öppen snackbar!




Någon vandring blev det inte eftersom vi saknade biljetter. Så, vi valde - ganska besvikna - att återvända till den öde och trista ställplatsen. Nu var det nog! Vi packade ihop och drog mot Rom. Pronto!


Här fler av bilderna:




Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page