Mot Sicilien med stopp i Martirano
När vi lämnade Pompeii förstod vi att många ställ- och campingplatser söderut var stängda för säsongen. Vi provade två olika som såg ut att vara i drift, men de var helt öde.
Första natten tillbringade vi på en parkeringsplats i Marina de Camerota, Det var en trevlig stad med en stor strand. En natt här fick räcka, vi gav oss vidare söderut.
Resan gick utefter kusten på slingrande vägar högt över havet. På vissa ställen hade vi inte kunnat möta ens en moped, kändes det som. Efter några mil kom vi ner till kustvägen som är bredare.
I Martirano har Sörens bror, Bengt, och hans fru Yvonne ett hus sedan 12 år. Det är en by högt upp på berget cirka 30 minuter från havet. Det var inte att tänka på att köra upp dit, vi sökte en ställplats eller camping vid kusten för några nätter.
Det fanns inga öppna campingar i rimlig närhet till Martirano. Till slut körde vi ner till småbåtshamnen "Porto Turistico di Amantea" och frågade om vi kunde stå på den för säsongen stängda parkeringen. Inga problem, sa hamnkapten, vi fick även fylla vatten. Mysigt parkerade 10 meter från vägen och kanske 100 meter från järnvägen hade vi i alla fall havsutsikt.
Vi blev väl omhändertagna av Bengt och Yvonne. Det blev middag i Amantea och nästa dag blev det komplett visning av Martirano och deras mysiga hus.
Ett gammalt hus som ska vara från 1400-talet. Gränderna är smala och huset kan inte nås med bil. Utsikten från altanen går inte av för hackor. När vi vandrade runt i byn hälsade alla på Bengt och Yvonne, det märktes att de är väl integrerade i samhället.
Vi åt en lunch på en liten restaurang strax utanför byn. Man kan verkligen leva gott här. Calabrien är inte den rikaste delen av Italien, men det finns mycket hjärta.
Nästa dag drog vi vidare mon Sicilien, men mer om det i nästa artikel.
Här kommer fler bilder från Marina de Camerota och
Martirano med omgivning: