Lüneburger Heide till Mosel
Vi anlände i Rostock på en lördag eftermiddag och körde direkt till Wismar. Siktet var inställt på ställplatsen vid hamnen och turligt nog fick vi den sista platsen. Säsongen är tydligen inte över här i Tyskland ännu. I alla fall inte på helgerna.
Lüneburger Heide
Nästa dag körde vi vidare mot Lüneburger Heide. Vi kom aldrig dit under vår resa i Tyskland under våren. Den här gången ville vi gärna se platsen och få tid för lite friluftsliv.
Vi tog in på en camping i utkanten av heden, Regenbogen Egestorf. Här var det uppenbart för oss att säsongen inte längre är på topp. Denna camping har över 100 platser. Vi hade som mest, kanske 20 grannar. Stället var verkligen lugnt och tyst.
Egestorf är en bra plats om man vill ha nära till alla cykel- och vandringsleder som finns på heden. Dessutom har de ett utmärkt WiFi nät.
Vädret var inte så kul när vi nådde Egestorf. Därför fick första dagen bli en tvättdag. När tvätten var avklarad blev vädret bättre och vi kom ut på heden. Där fann vi tydligt markerade vandrings- och cykelvägar. Merparten av lederna är gamla kullerstensgator. Pittoreskt och romantiskt när man möter hästskjutsar, dock mindre kul att cykla på med city bikes. Men, naturen är fin och när solen skiner blir det ännu bättre.
Trafikförvirring på väg till Höxter
Vi har bestämt oss för att återbesöka Moseldalen på vägen söderut. För att inte köra hela sträckan över en dag, valde vi ut en plats cirka 20 mil från Egestorf. Efter att ha hittat vägar och omvägar, kom vi till sist till Höxter vid floden Weser. Det var ganska knixigt att ta sig dit. Vägar hade stängts av, men trafikanterna gavs inga alternativa vägar.
Höxter har många korsvirkeshus och en historisk stadskärna. Staden ska vara värd för något regionalt firande nästa år. Därför har man börjat renovera stora delar av staden. Bland annat bygger man om partier av en bro som leder över Weser. I centrum har många gator, gångvägar och delar av torg grävts upp och håller på att renoveras för att bli fint till våren. För att komma in till Höxter centrum från den ställplast där vi stod, fick vi cykla en mil bort till nästa bro.
Nästa dag öste regnet ner. Vi valde att inte åka vidare. Det har sina poänger med att sitta i en husbil när regnet öser ner utanför.
Mot Moseldalen
Från Höxter ville vi vidare mot Mosel, så vi bestämde att kapa ytterligare 20 mil söderut. Målet var Alsfeld. Men det var inte så lätt att hitta någon ställplats. Husbilslivet må vara lågfrekvent på vardagar, men till helgen är tysken ute på rull. I alla fall på ställplatserna.
Vi besökte fyra olika platser mellan Alsfeld och Koblenz där det var fullsatt. Regnet följde med oss hela vägen. När vi kollat två platser i Koblenz gav vi upp och körde vidare mot Mosel.
Intill floden vid Kobern-Gondorf hittade vi till sist en enkel ställplats. Vår intention att bara köra 10-15 mil till nästa plats kom på skam. Det blev drygt 30 mil denna gång.
Vid 5-tiden på morgonen kom störtregnet även här. Det regnade våldsamt under de tidiga morgontimmarna, men det märktes knappt i marken. Moder Jord behöver regnet så väl.
Hösten kommer fort nu. Färgerna i naturen går åt brunt/gult/orange snarare än grönt. Vi vill så gärna hinna uppleva lite sensommar. Med lite tur kanske vi finner den lite längre in i dalen.
Här kommer fler bilder som vanligt: